För att kunna beskriva trafiken och förändringar av denna använder vi oss många gånger av modeller. Det kan vara att vi är intresserade av hur utvecklingen ser ut på sikt givet t ex befolkningstillväxt (kanske på grund av nya exploateringar i kommunen) samtidigt med en viss ekonomisk tillväxt.

I andra fall vill vi få en bild av vad som händer med dagens trafik vid föreslagen eller redan planerad investering (som kan vara en enkel avstängning av en gata eller nybyggnation av t ex en förbifart).

Med modellen försöker vi avspegla en komplex verklighet. De avgränsningar och förenklingar med avseende på verkligheten som varje modell innebär, är viktiga att förstå för att resultatet och slutsatser vid en modellbaserad analys skall bli värdefull.

M4Traffic har som uttalat mål att med sin samlade kompetens och erfarenhet från flertalet trafikmodeller medverka till att ett riktigt och relevant beslutsunderlag tas fram.

Olika modeller löser olika problem

Om vi ser på de olika trafikmodeller som finns, görs ofta en indelning av dessa som bygger på detaljeringsnivå och tidshorisont:

Makromodeller

Dessa modeller är som namnet antyder mer övergripande och används ofta vid analys av strategiska frågor på lite längre sikt. Till denna grupp hör bl a de modeller som beskriver efterfrågan på resor eller transporter, ex Sampers, men även vissa s k ruttvalsmodeller som ex emme/3.

Mesomodeller

Dessa modeller beskriver trafiksystemet med större detaljeringsgrad. Modeller för vägtrafiken beskriver t ex hur efterfrågan på resor/transporter med bil – som många gånger är resultatet från efterfrågemodeller på makronivån – fördelar sig i ett vägnät. Genom en fin tidsuppdelning (minuter) kan hänsyn tas till trängselsituationer med köuppbyggnad och –avveckling. Exempel på trafikmodeller av mesotyp är Contram och Dynameq (se nedan).

Mikromodeller

Mikromodeller är de modeller med högsta upplösning både vad avser fordon och tid. I dessa modeller hanteras det enskilda fordonet, som rör sig i samspel med övriga fordon på vägen. Detaljeringsgraden gör det möjligt att studera komplexa utformningar där resultaten kan visualiseras i 3D-filmer.

Övriga modeller

För enkla kapacitetsanalyser av enstaka korsningar kan enklare modeller som Capcal och Linsig användas.

Modeller finns också för att göra samhällsekonomiska kalkyler och bedömningar av olika investeringsobjekt. Med dessa modeller kan olika effekter av trafiken och i trafiksystemet beräknas och värderas. Exempel på denna typ av modeller är Samkalk och EVA.

Vid många frågeställningar är det lämpligt att kombinera olika modeller enligt ovan, då olika modeller ger olika information med olika kvalitet. M4Traffic, som en konsult med bred modellerfarenhet, strävar efter att i alla analyser använda de mest lämpade modellerna.

Dynameq

Dynameq är en modell av s k mesotyp, men innehåller också en något förenklad mikromodell för att beskriva enskilda fordon i trafiksystemet. Med Dynameq kan nätverk som täcker en stadsdel eller en hel stad studeras. Trafikens vägval simuleras med hänsyn till trängseleffekter. Modellen är tidsdynamisk vilket innebär att köuppbyggnad och -avveckling kan studeras över tiden vilket sker ned på enskilda körfält. Korsningskapacitet kan återges med relativt hög detaljeringsgrad genom trafiksignaler, eller stop- och väjningsregler. Dynameq är ett användbart verktyg för trafikanalyser genom möjligheterna att enkelt visualisera förändringar i exempelvis restider, medelhastigheter eller trafikens vägval.

M4Traffic kan med sin erfarenhet av Dynameq erbjuda kommuner (och andra intressenter) att bygga en modell för en tätort till ett fast och förmånligt pris. Modellen omfattar dels ett kodat vägnät med tillhörande information, dels en matris med bilresor framtagen med vår egen modell M4T-model.

M4T-model

Denna modell har utvecklats av M4Traffic för att i första hand på ett snabbt och kontrollerat sätt kunna modellera en matris för bilresor. Matrisen kan sedan på ett enkelt sätt utgöra indata till t ex en dynameq-modell.

Modellen skall i första hand ses som ett komplement till olika efterfrågemodeller som ex Sampers. M4T-model utgår från en bestämd mängd resor, som funktion av antalet invånare, inom det aktuella modellområdet. Resorna fördelas sedan på relationer och färdsättet bil. Modellen går snabbt att exekvera och ger trafikplaneraren goda möjligheter påverka resornas fördelning utifrån egen lokal kännedom.